Materialguiden

Visste du att?

Nitrilhandskar är en syntetisk ersättning för naturgummi och kan ses som ett alternativ till arbetshandskar i läder då materialet har extremt hög slitstyrka och ett bra grepp.

PU-handskar är gjorda i polyuretan, även kallas för PU, som har mycket god slitstyrka. PU-handskar ger bra skydd mot såväl vegetabiliska som animaliska fetter och oljor. Materialiet är även vattenavvisande samtidigt som det andas, vilket ökar komforten för användaren, ett suveränt grepp och en utomordentlig passform.

Amarahandskar är även tunna, slitstarka och smidiga och har extremt bra passform. Hela amara handskar serien är kromfri och skapar inga allergi, detta är eftersom en bladning av polyamid och polyuretan som är mycket luftigt tack vare sina koniska porer.

För avleda statisk elektricitet stickas ESD-handskar vanligen med inslag av Kolfibertråd. Detta gör dem extremt lämpad för att hantera känsliga elektroniska komponenter. Stickningen och materialien gör handsken luftiga och svala. Andra fördelar är bra fingertoppkänsla och mycket bra passform.

Latexhandskar är tillverkade av naturgummi och produceras i huvudsak i Malaysia. Latex har hög elasticitet och används bland annat inom sjukvård och hushållsarbete. Materialet ger inte skydd mot alla kemiska ämnen, men kan användas mot relativt ofarliga ämnen som väteperoxid, lut och glykol. Latex eller naturgummi är ett miljövänligt material. Latexhandskar är sköna att bära, men kan framkalla allgeriska reaktioner för överkänsliga personer.

PVC-handskar har en beläggning som gör de är mycket slitstyrka och behåller sin mjukhet i kyla. Detta gör dem mycket lämpliga i utomhusmiljöer för sommar såväl som vinter. Olika PVC-handskar kan användas i en mängd olika arbetsmiljöer, allt från livsmedelsindustri, kosmetiska branscher till sanering och branscher där viss kemskydd krävs.

 

Getskinn är det starkaste skinnet. Det är extremt smidigt och anses vara dubbelt så starkt som nötskinn. Detta gör att getskinnshandskar är mjuka, följsamma, tåliga och klarar nötning mycket bra.

Nötskinn är segt och mycket tålig mot väta. Det går att få tjockare än annat skinn. I kombination med slitstyrkan hos skinnet är det särskilt lämpligt till arbetshandskar och ger dessutom bra värmeskydd.

Svinläder andas bättre än nötskinn tack vare den porösa ytan. Skinnet blir mjukare ju mer det används och det återfår sin naturliga smidigt vid tvätt. Svinläderhandskar i sinnarv är mer stryktålig och vattenavvisande. Svinläderhandskar i Spaltläder är värmetåliga till ca 100.C, men tål inte väta lika bra som nötskinn.

 

Regler och standarder

Arbetsmiljöverkets föreskrifter fastställer vissa kriterier för tillverkare av personligskyddsutrustning 89/686/EEC att uppfylla innan den få säljas på marknaden. EN standard är direktiv från EU där det innehåller krediter, testmetoder på hur produkten ska märkas. Uppylls samtliga kraven kan skyddsprodukten säljas inom hela EU.
För skyddshandskar indelas det i tre olika kategorier beroende på graden av risker användaren skall skydda mot. Ju högre risker användaren kan utsättas för, desto högre krav ställs på testmetoderna som ska säkerställa handskarnas skyddsförmåga.

Kategori I - Lågrisk (kat.1)

Dessa handskar skall skydda händer som utsätts för minimala risker. Hit hör handskar av lägre krav på mekanisk hållbarhet och lägre krav på skydd mot hetta och värme. Enklar handskar är trädgårdshandskar och monteringshandskar. Inga test eller kod nummer behöver märkas på handsken, istället väljer tillverkaren kan märka handskarna med CE då den uppfyller storleksguiden.

Kategori II - Medelrisk (kat.2)

Skydshandskar ur denna grupp skall vara provade och godkända av ett godkänt testinstitut, dessutom skall handsken vara typgodkänd av ett anmält organ (notified body) som utfärdar certifikat. I denna kategori ställs det högre krav på handsken på mekanisk hållbarhet mot t.ex skärskador och skydd mot hetta. Dessa handskar skall märkas med en pliktogram, en symbol som visar vad som har testat och vilken skyddsnivå handsken uppnår. Handsken som är skydd mot mekaniska risker ska märkas med EN388 och under anges fyrsiffrig kod (abcd) i anslutning till pliktogrammet, resultat från provning av nötning (a), genomskärning (b), riv hållfasthet (c) och punktering (d).

Kategori III - Högrisk (kat.3)

Handskar under denna kategori skall skydda för allvarliga skador eller där användaren kan ha svårt att upptäcka riskerna i tid. Dessa handskar skall skydda mot hetta (över 100C), mot extrem kyla (under -50C) och även mot farliga kemikalier. Handsken ska testas och godkänns av ett testinstitut och dessutom vara typgokänd av behörigt myndighet. Även tillverkare skall uppfylla bestämda kvalitetsnormer, därefter får handsken CE-märkningen och en fyrsiffrig kod som anger ansvarig anmäl organets identitetsnummer t.ex CE0123.

 

CE standarder för handskar

EN420 Generella krav
EN388 Skydd mot mekaniska risker
EN407 Skydd mot ermiska risker, värme och eld
EN511 Skydd mot kyla
EN381 Skydd mot kedjesåg
EN12477 Skydd vid svetsarbete
EN60903 Skydd vid arbete med elektrisk spänning
EN ISO 10810 Skydd mot vibrationer, vibrationsdämpning
EN455 Standard för medicinska handskar
EN659 Skydd mot eld och värme. För brandmän
EN374:1 Skydd mot kemikalier. Terminologi och prestanda
EN374:2 Täthet (penetration), lägre kemikalierskydd
EN374:3 Täthet (permeation)
EN421 Skydd mot radioaktiv strålning
  Skydd mot joniserad strålning